Västbyn

  Västbyn är min del av byn.Den del som blev min och min familjs fasta punkt.

                             13. Helenas

När vi passerat Långmon, kommer vi fram till Helena och Albert Fjälls  jordbruksfastighet. Helena och Albert fick sex barn, varav den yngsta Dagny ännu är i livet. Albert gick bort innan jag kom till Holafors. Sonen Sixten bodde kvar hemma, de övriga barnen  hade flyttat hemifrån. Albert arbetade under sin levnad, liksom sina bröder Alfred och Johannes med stenarbete. Helena kom ofta över till oss  och hälsade på. Hon gick då över bäcken som rinner mellan våra fastigheter. Vår dotter Lille- mon tre år, kallade henne för ”Käringa baka bäcken” Det hade Helena lärt henne. Vi hade mjölktag hos henne också i några år.  Efter Helenas bortgång övertog sonen Karl- Gustaf fastigheten. Hyrde ut huset till olika personer.  Karl Gustafs arvingar sålde sedan huset och delar av fastigheten till Eva Öman som tillsammans  med Siv Engdahl bedrev kennel. De höll även mindre hästavel.  Eva gick bort för några år sedan. Siv flyttade och nu står fastigheten obebodd.

                       14.  Krånglin- Häggkvist – Ahlström

                      15.  Mältorp 1 – Häggkvist

Nästa gård vi kommer till är Häggkvists. Holafors 2:39 ochHolafors 2.11 eller som den heter i lagfart och köpebrev Mältorp 1. Mältorp är en avsöndring från stamfastighet Holafors 2:2 Nils Jonas Mählers. Därav namnet Mältorp.  Avstyckningen gick först till handlaren Otto Lundin år 1917.Därefter till Sixten Lundin, som 1948 sedan  sålde den till Hilding och Erene Häggkvist . Här byggde de upp ett nytt modert Vetlandahus.  När jag kom hit 1954, kom jag till en storfamilj. Hilding och Erene delar sitt hem, med sönernaTony och Kjell,mormor Märta, mosterLisa och släktingen Albin Fjäll, Sonen Singvall har flyttat hemifrån.  Moster Lisa dog 1954. Mormor Märta 1957. Albin har flyttat  till en liten barack på tomten . Hilding och Erene har också satt upp en kiosk  på gården. Intill kiosken på samma tomt har Kjell och jag byggt upp vårt lilla hem . Här föddes våra fyra barn Lille- mon. Jonnie, Madeleine och Jessica. 1972 köpte vi fastigheten av  Kjells föräldrar Hilding och Erene, samtidigt som vi bytte hus med varandra.  Kiosken såldes samma år.  Från och med det startades ett nytt innehållsrikt liv för vår familj.Mer finns att läsa i min bok ”Ett nytt liv”   www.hasselrot.nu

                Holafors 2;39

                                             1978 sålde vi en avstyckad tomt Holaforsen 2.39 till Kjells bror Tony och hans sambo Imber. Där byggde de upp sitt hem, fick fyra flickor Monia , Marielle, Malou, Moa. Tony lämnade oss i en svår sjukdom  1985. Men livet gick vidare. Imber bor kvar  med  sambo Per Gunnar och deras två barn Morgan och Matilda. PeGe har med sin skaparkraft  bygggt upp och försett gården med både stall , garage/ verkstad, bastu.  Hästar och barn har under åren skänkt liv på deras gård.De fyra äldsta barnen har flyttat hemifrån. Men Matilda bor kvar och har fortfarande några hästar kvar i stallet.  

                               Kolugnen.

Som en kuriosa kan jag nämna att mittemot  deras fastighet,på andra sidan vägen, står en gammal tall, som rester från den tid det fanns en kolugn där. ”Köl omma” som vi sa, upprättades av bröderna Svensson, och det kolades där fram till 50-talet. Både Kjell och Singvall har arbetat där,. En brand avslutade verksamheten, det brann även i toppen på den stora tallen. Därav den fina kronan. Kolugnen stod läge kvar  som en ruin, men är nu jämnad med marken.

Nästa gård vi möter är vår granne Einars..

                      !6. August Erikssons.

August Erikssons sa vi , fast det egentligen är Augusts dotter Boel och mågen Einar med döttrarna Gunilla och Geine som bor på fastigheten. En avstyckning från Karl Olofs Mählers hemman 2:2. Själv bor August i en egen stuga  på samma fastighet , men avskild genom att byvägen delar gårdstunet. Byns telefon växel flyttades till August Erikssons fastighet 1938. Numera sköts den av Boel. Jag har också fått lära mig  sköta växeln, sköter den när Boel behöver vara ledig. Farbror August lärde jag känna genom växeln. Han kom ofta in och  pratade med mig, när jag satt i växeln. Einar arbetar som borrförman  på anläggen i Kilforsen och Lasele. Han har också en traktor som Kjell fått anställning på, som traktorförare på anläggningsbyggena. Efter August död, helrenoverade Boel och Einar August stuga och gjorde den till sin bostad. Växeln lades samtidigt ner, telefonerna blev automatiserade.Gunilla och Geine flyttade hemifrån. Efter Einars frånfälle, bodde Boel kvar några år, men flyttade sedan till Sollefteå Nu ärBoels dotter Gunilla och hennes man Ebbe våra grannar, fastigheten lever vidare  nu i tredje generationen sedan 1955.  Även fjärde generationen genom  Gunilla och Ebbes barn ,Markus och Annika och deras barn. Vi har fått uppleva fem generationer på samma fastighet  under 55 år.

                     Boel var den som lärde mig Holaforsskogarna. Jag fick följa med på höstens lingonplockning. Vi gick till Lundinsbodarna, Rävellåsen ,Storhögda Fransåsen m.fl.  földje linor och sandsträngar.En oförglömlig tid.

Vi fortsätter byvägen .Uppe på backen till höger, mittemot vad vi kallar  för Kullarna bor

                              17. August Molens

August och Stina Molen bor på det torp August ärvde efter sin far Nicke Molen. Av deras tre barn Elaine Sonja och Kerstin bor Kerstin fortfarande hemma.  Den stora timmergården står tom efter faderns död. Den har också fungerat  som konsumbutik. August arbetade vid vattenfall i några år  men huvudsysslan är arbetet på gården tillsammans med Stina. Förutom husmorssysslorna är Stina en duktig väverska. Hennes specialite är damastvävnad. Vävstolarna är tillverkade av August, som för övrigt är en duktig träsnidare. Hos oss finns en vävstol som August tillverkat. Efter  deras död tillhörde torpet dottern Sonja en tid. Det såldes sedan till en dansk familj, som numera varje sommar och vid höstens älgjakt besöker torpet.

Torpets övriga byggnader har farit illa,av de år det varit obebott. Den stora röda timmerstugan blev riven och bortforslad.Men den lilla bagarstugan vid bäcken lever än  och används flitigt av b.la.  grannarna Imber och Åsa.

Något större umgänge hade jag inte med  August och Stina, men vi hade mjölktag även hos dem under vissa perioder.August besökte kiosken en gång varje år.På julaftonens morron kom han finklädd och köpte godis och frukt till barn och barnbarn som var hemma på julbesök.

                               18.           Vernes

På nästa fasighet,  granne med Molens bor  Verner och Emma Ingelsson. Emma är bror med August. På samma gård vid nipkanten ,i en liten grå stuga bor Emma och Augusts farbror Ante Molen. Emma och Verner har byggts sig ett Per Albin torp där de fostrat tre barn. Gunhild, Ragnar och Erik. Ante dog samma år jag flyttade hit, och hans lilla stuga är riven.Arbetet med jordbruket och djuren  är Emma och Verners huvudsyssla. Verner arbetar periodvis i skogen. Dottern Gunhild har utbildat sig till hårfrisörska  och driver en frisersalong i Sollefteå.  Erik  är föreståndare för Esso bensinstation i Junsele. Ragnar arbetar som resemotör för ASEA.  Ragnar spelar också trummor  som tredje medlem i  Holafors dansband.Verner är en duktig  sågställare,  slipar och ställer sågsvansar till skogsarbetare. Efter det att Verner blev änkling ,flyttade Ragnar med familj hem och bosatte sig i en liten stuga på gården. I och med det startades en ny epok. Gudrun köpte farfar Hildings kiosk och flyttade den till riks 90. Dottern Karin skaffade ridhäst. Det var starten till Holafors ryttarförening ,där vi också kom in i bilden med  våra flickors hästar. Den tiden finns att läsa om i en separat art. ”En begagnad häst”(under Då och Nu )  Några år efter Vernes död, renoverade  Ragnar och Gudrun, Verners hus som bostad till sig själva.

 Efter Ragnars tragiska frånfälle, flyttade Gudrun och nya ägare har tagit  över fastigheten, som  sedan flera år är avskild från ridskolan. Om Holafors nuvarande ridskola står att läsa på deras hemsida www.holaforsridskola.se

                        19. Albin Altins

Fortsätter man byvägen, kommer  man till en  kurva som svänger mot Ystbyn.  Mitt i den kurvan leder en stig till Västbyns sista gård. Där bor Albin Altin  med sin vuxna dotter Gerda på ett litet grått torpställe. Här har Albin tillsammans med sin framlidna hustru Anna fostrat tre barn. Bror , Nils Och Gerda. Hur de kunde försörja sig på den lilla jordplätten och några kreatur i den lilla ladugården är för mig en gåta. Bror och Nils har bildat egna familjer, men Gerda bor kvar hemma hos sin far. Albin minns jag som en liten tunn farbror som ofta satt på Bertils affär och pratade med folk. Albin spelade durspel. Har ett minne från min hemby Bysjön,  där Albin och Petter på Lappåsen spelar durspel tillsammans.Gerda är duktig mattväverska. Väver mattor  och klipper mattrasor på beställning. Efter pappa Albins död bodde hon kvar och arbetade en tid som hemsamarit.  Flyttade sedan till ett litet hus i ystbyn. Torpstugan stod efter det obebodd.

I flera år vandrade jag sommartid upp till den lilla stugan, och satt på stugubron.  En märklig frid och ro infann sig. Tankarna gick till den lilla familjen och deras möda och slit på den lilla jordplätten. Numera tillhör torpet, Ingelssons nya ägare.

Tillbaka på byvägen passerar vi ”Hövergärla” innan vi når ”Langremma ” och Ystbyn.  Numera har nya riks90  skurit av byvägen en bit, men snart lämnar vi  riks 90 och kommer  in på byvägen igen.

7 kommentarer till Västbyn

  1. Annagreta skriver:

    Tack Lennart. Du ska veta att vi har fått många roliga berättelser om dig från din Momor Helena. Om jag minns rätt så åkte hon varje sommar ner till er, för att vara din barnvakt under höskörden.Din mor Essy hälsade alltid på hos mina svärföräldrar när hon var hemma på besök i Holafors. Essy och min svärmor var kusiner. Så det finns släktband mellan oss. Hälsa gärna på nästa gång du kommer till Holafors, vi bor kvar vid ”kiosken”
    Hälsningar Annagreta

  2. Lennart Tingefors skriver:

    Hej. Kul att läsa om Holafors där min mamma föddes 1923 och hette då Essy Fjäll. Min mormor Helena är den du skriver om som var granne med Er. Jag minns som liten när jag var på besök hos mormor och jag fick en peng för att gå till kiosken för att ”investera”. Mitt namn Tingefors kommer från min föräldragård som jag nu bor på-Tingetorp (i östergötland utanför Åtvidaberg), alltså Tinge- och andra delen kommer från Holafors- alltså fors. Varje gång jag är på besök i Ångermanland så åker jag alltid till Holafors och in på gamla vägen förbi ”mormors” hus. Man får då gamla minnen av dom jag fick träffa i byn från Sundvalls och förstås Einar & Boel.Jag var i Norrland nu i höst på begravning när min morbror Torsten Fjäll begravdes i Rossön. Nu har jag bara moster Dagny kvar i Junsele men jag kommer nog att fortsätta att besöka Ångermanland och hitta mina rötter.
    Tack för en mycket trevlig hemsida som väcker mina barndomsminnen.

    Lennart Tingefors

  3. Karin Ingelsson skriver:

    Så roligt att läsa om Holafors!!
    Hälsningar från Karin, Alnö.

  4. Annagreta skriver:

    Jaa Gunilla, det minns jag. Och när vi mötte Arvid Erisson mitt i täta skogen vid Lundins bodarna.Han bara stod där !! Hälsa Boel så gott

  5. Gunilla skriver:

    Berättade för mamma om din hemsida och när ni plockade lingon. Då sa hon -fråga henne, om hon minns stenen vi såg ut vid jaktkojan om det skulle komma en brunstig älgoxe?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *